Första pris i dumhet får nog de ansvariga i den lilla staden Givors. Man har faktiskt insett att det kanske är bra för staden att fånga in dem som passerar med fritidsbåtar. Så man utnyttjar en liten ”vik” av floden för att anlägga en riktig marina. Där har man lagt ut fina, helt nya pontonbryggor som till och med är utrustade med fingrar som rymmer ett 10-tal gästbåtar. På pontonerna finns det tjusiga belysta uttagsposter för vatten och el, och grindarna mot land har kodlås. Dessutom finns det en stor flerspråkig informationstavla med stadskarta som visar var allt nyttigt finns i byn och mot floden finns en stor belyst skylt som välkomnande säger ”Porte Plaisance”.
Här finns med andra ord alla ingredienser för ett bra nattstopp tyckte vi, när vi sent en regnig och blåsig kväll närmar oss. Men lite mysko är det när marinan verkar vara helt öde förutom en liten segelbåt som ser alldeles övergiven ut. När vi kommer ännu närmare ser vi också att det ser väl trångt ut, särskilt när hamnen ligger på yttersidan av en krök av Rhône, där vattnet strömmar förbi väl snabbt för säker angöring. När vi kommer alldeles intill tycker vi nog också att vattnet inne i marinan, mellan pontonerna rör sig konstigt och ser skumt ut. Ligger det inte en stor stock eller liknande och flyter precis i angöringsrännan? Så i sista ögonblicket, precis innan vi med ganska hög fart skall köra igenom strömvirvlarna in till pontonbryggan säger vi stopp – någonting är fel här, vi lägger oss någon annanstans.
Ett kort stycke längre bort finns en annan pontonbrygga. Det är inget bra ställe, med starka strömmar och massa svall från förbipasserande pråmar. Men det börjar mörkna och vi har inget val. Efter maten tar vi oss en promenad till den mystiska marinan för att se hur den egentligen ser ut på nära håll.
Och då ser vi vad man glömde ordna i en i övrigt helt perfekt marina! Jo vatten! Det finns på sin höjd 30 cm vatten mellan pontonfingrarna! Inte undra på att något verkade skumt. Stocken vi trodde flyta omkring visar sig vara en stor sten som sticker upp, och den lilla segelbåten är en centerbordsbåt som nästan ligger på land! Tur att vi följde våra instinkter och vände ut innan det var för sent! Att braka på en hård grusbank i över 3 knops ström från sidan kunde ha slutat riktigt illa!
Efter en natt med åskskurar och mångdubbla tampar till bryggan för den hårda strömmen fortsätter vi i gråmulet regnskursväder sista biten till Lyon.
Ovanför den sista av de stora Rhône-slussarna tar Lyons industriförorter vid och vi färdas förbi långa, fula och smutsiga lastkajer med magasinsbyggnader och lyftkranar. Stora fartyg och pråmar lossar eller lastar sitt gods. Men snart börjar industrikajerna ersättas av förtöjda bopråmar och magasinsbyggnaderna av vackra sekelskiftshus och vi är inne i Lyons centrala delar där vi förtöjer vid en trädkantad stenkaj mitt i Lyons centrum. Lyon blir vår sista anhalt på Rhône, mitt i staden flyter floderna Rhône och Saône ihop och vår färd kommer att fortsätta på den mindre Saône.
Comments