I det första ljuset kastar vi loss och går västerut, mot Bretagnes västra udde. Vinden är måttlig, men rakt emot och vi kör för motor då vi anar oss till en period av stabilt väder och vill snabbt komma till en position för att eventuellt kunna korsa Biscaya. Ursprungligen hade vi planerat att ta natthamn i den lilla fiskebyn Roscoff ca 40 sjömil västerut. I Roscoff torrläggs hamnbassängen helt och enda alternativet är att ankra utanför. Men den rådande dyningen och vindriktningen talade emot en ostörd ankarplats för natten, så vi sökte alternativ. Ett slag funderade vi på Morlaix, men tanken på att återigen behöva krångla oss in i en grund flodmynning som bara kan befaras kring högvatten avskräckte. Istället bet vi ihop och utnyttjade det fina och soliga vädret och fortsatte hela vägen till L’AberWrac’h, den sista användbara hamnen innan nålsögonen Chenal du Four och Raz de Seine, de illa beryktade portarna till södra Bretagne – och Biscaya.
Belöningen för denna långa etapp för motor kom då en flock små delfiner eller tumlare visade sig och lekte en stund kring oss, tyvärr inte så länge, men några hopp i bogsvallet och vådliga dyk under kölen blev det i alla fall!
I skymningen, efter 90 sjömil och 12 timmars motorgång tar vi oss in bland skär och klippor
till den lilla marinan vid L’AberWrac’h. Efter en sen middag lotsar vi sedan in Aurora som anländer ganska utmattade i kolmörkret några timmar senare. Man måste säga att det är en ganska härdig familj som med tre små barn ger sig ut i en relativt liten båt på en så lång resa. Inte minst då minsta tjejen Aina, 5 år, regelmässigt spyr i allt utom den minsta sjögång!
I L’AberWrac’h blir vi kvar nästa dag, dels för att det är litet blåsigt, dels för att tanken att eventuellt kunna ta Biscaya de närmaste dagarna börjar slå rot.
Vi utnyttjar tiden till en del förberedelser, Sanna och Olle samt kvinnfolken från Aurora tar bussen till Brest för att bunkra mat och sjökort till Aurora. Udo och jag blir kvar, vi bunkrar bägge båtarnas tankar fulla med diesel och gör en del översyn, och bevakar väderprognoserna som hökar...
På kvällen bjuder Olle på krogen, vi äter och njuter av ”moules marinieres” (förstås) med vin på en liten hamnkrog och sedan avslutas dagen med att tillverka ett överseglingskort över Biscaya åt Aurora. Då de inte lyckades finna sjökort i Brest erbjöd vi oss att tillverka ett genom att printa ut sådär ett par dussin A 4-ark från vår dator, och med hjälp av tejp har man sedan vips (?) ett sjökort!
