Knappt har Sanna försvunnit in bakom incheckningen förrän jag hör en välkänd röst ropa mitt namn. Där står syster Marit, som jag inte sett i över ett år och hennes Viesturs, gammal matrosbekanting från södra Portugal.
Alla är som sig lika och glatt pladdrande, det finns ju en hel del att berätta, packar vi in oss i den lilla Smarten och drar tillbaks mot Chaumont. Den här gången blev det inga felkörningar och resan gick litet snabbare, trots ett fika-stopp på... ja just det, McDonalds!
Redan klockan sju på kvällen var vi ombord, bilen återlämnad och Marit installerad i Anitas hytt och Viesturs sov som vanligt i Majas hytt.
Efter en middag bestående av diverse patéer, ostar, oliver och annan plockmat blir det tidig kojning. Litet märkligt är det att efter 13 månaders oavbruten samvaro sova ensam utan Sanna.
Söndagen den 11 juni bjuder på soligt och varmt väder. Vi börjar dagen med att gå iväg till L’Eclerc, den stora hypermarchén och handlar färskvaror för de närmaste dagarna.
Sedan kastar vi loss och fortsätter vår färd. Snart har rollerna ombord formats, jag styr som vanligt och Viesturs övertar Sannas roll som hopp-i-land-Kalle och slussassistant. Marit blir allmänfixare, drar ibland i någon tamp, eller är den som skickar upp kalla drycker eller tilltugg till oss i sittbrunnen med jämna mellanrum.
Dagen blir ganska kort, en slussvakt tipsar oss om en bra kaj vid byn Bologne och där vankas det middag med grillat lamm och med en god Côtes du Rhône Village.
De 5 dagarna utan Sanna gick fint. Vi färdades i ett lagom tempo, slussade några timmar på förmiddagarna, tog lunch, och körde sedan ett pass på eftermiddagen. Vädret blev hela tiden allt soligare och hetare, och snart var det värmebölja igen.