Äntligen börjar vädret bli bättre! Visserligen blåser det fortfarande friskt med 6-7 B från SW när vi kastar loss och tar vägen förbi bunkringsstationen där vi fyller upp tankarna med billig belgisk diesel. Men enligt vädergubbarna skall vinden avta så sakta. Ute till havs har vi plattläns med en ganska jobbig och krabb sjö akterifrån. För att slippa risken med gippar och ändå ha lagom med segelyta i den friska vinden sätter vi varken storsegel eller mesan. Istället går vi för genua tillsammans med hårdvindsfocken hissad på det inre förstaget. Med dessa två segel skotade på varsin sida i klassiskt passadvindsmanér far vi fram längs den grunda, sandbanksfyllda belgiska nordsjökusten i 7, ibland 8 knop. På detta sätt seglar vi hela vägen upp till Vlissingen i Holland, där vi i skymningen slussar in i den inre hamnen. Utan att vinden alls avtagit. Där förtöjer vi vid en ledig kaj och låtsas att vi inte ser skyltarna som säger att här är förtöjningsförbud för fritidsbåtar. Nu kan brottet inte ha varit så allvarligt eftersom en stor 25 meters polisbåt senare förtöjde alldeles framför oss – utan att någon polisman sade ett enda ord. Trötta somnar vi tidigt, nu kommer vi inte behöva bry oss om vädret på tag eftersom här i Vlissingen börjar den ”stående mastrutten” genom Hollands kanaler.
Comments