Problemet att hitta bra förtöjningsplatser finns även här på Marne. Vår kanalbok, som vi köpte helt ny i år visar sig vara rena skämtet när det gäller uppdateringar. Många av de få föreslagna förtöjningsplatserna visar sig vara gamla stenkajer som är övervuxna med stora träd, där man lång inne bland stammar och grenar kan ana murverket! Här har inte författaren eller förlaget brytt sig om att kolla verkligheten, eller att föra in rättelser de senaste 15 åren. Pinsamt. Så förutom en enda gång där kanalboken fick rätt och vi fann en liten användbar kajsnutt under några lummiga trän vid den lilla byn Mont-Saint-Pére, har vi stannat för natten vid väntkajerna uppströms från slussarna. Detta är litet trist då dessa kajer oftast inte är skuggade av trän och sällan ligger i anslutning till någon av de små charmiga byarna man passerar.
Men när vi kom till slussen vid Charly sur Marne och lade till för natten blev i alla fall Anita glad. Precis bredvid kajen fanns en liten hage där två sällskapsjuka åsnor gick!Dessa blev ordentligt bortskämda av färskt saftigt gräs som Anita repade åt dem, dessutom slukade de vårt förråd av morötter – en otrolig delikatess för åsnor! Här kunde man också se stora fiskar i vattnet och som väckte någon gammal nedärvd instinkt hos Anita – hon stod tålmodigt i timmar och kastade efter dem med vårt kastspö. Men tyvärr utan resultat.
Så, när vi på kvällen innan midsommarafton promenerat iväg till stormarknaden och bunkrat god mat beslutade vi oss för att ge Marne en chans de närmaste kilometrarna nedströms slussen. Fann vi ingen bra förtöjningsplats av dem som vår värdelösa bok rekommenderade skulle vi återvända hit och fira midsommar här.
Sagt och gjort, vi kastade loss på morgonen den 24 juni och gick nedströms. Den första föreslagna platsen hade visserligen en stenkaj, men marken ovanför var helt igenvuxen av ett gigantiskt brännässlesnår. Nästa plats vi fann var nog OK, om man ville ligga 10 meter vid sidan om en järnvägsbro, som regelbundet trafikerades av långa godståg. Men det ville vi inte. Så vi vände tillbaks. Men under färden tillbaka tänkte vi ge brännässlorna en chans i alla fall. I övrigt såg ju platsen ganska trevlig ut med skuggande träd och ingen civilisation så långt ögat kunde nå. Men när vi manövrerade i strömmen för att försiktigt komma längs med kajen och se om där var djupt nog ser vi plötsligt att vi är nära att kollidera med ett bilvrak som ligger på bottnen alldeles vid kajen. Då ger vi upp och återvänder till väntkajen ovanför slussen vid Charly sur Marne.
Ock så gör vi vårt bästa för att improvisera en svensk midsommar. Vi har ingen midsommarstång, men däremot en stor bukett med ängsblommor. Vi har ett par sillburkar som Marit och Viesturs hade med sig hemmifrån. Créme fraiche får ersätta gräddfil. Men gräslök har vi. Det närmaste vi kan komma nubben är en liten flaska rysk vodka vi fann i en butik. Men vi har gott om Falu rågrut och istället för Västerbottenost får vi nöja oss med Gouda. Öl har vi, och jordgubbar med grädde. Som huvudrätt grillar vi tournedos och gör Hasselbackspotatis till. I glasen fanns öl, Côtes du Rhône Villages och Orangina förstås. Och emellanåt hördes skriet av åsnorna, som ville ha mer gräs! Så med tanke på omständigheterna får vi anse att vi lyckades ganska bra. Och sol och värme finns det ett övermått av – på dagen som vanligt över 35 och på natten över 25. Det blir en vacker kväll.
Comments