Vlissingen till Delfzilj. 27/8 – 10/9. Soliga sensommardagar i Schelde-deltat.

27-28/8

Knappt hade vi avslutat vår frukost när en bil från holländska tullen dyker upp på kajen och undrar om vår sista hamn före Vlissingen. Efter att ha frågat de obligatoriska frågorna om huruvida vi har något att förtulla, och flyktigt kontrollerat pass och skeppspapper tackar de för sig och vi kan kasta loss. Med en disig sol lysande på oss går vi in i Walcheren kanal som förbinder Wester- och Osterschelde, de västra och östra delarna av floden Scheldes stora delta. Efter ett par broar, som öppnas utan någon väntetid att tala om kommer vi till den lilla staden Middelburg. Visserligen lär Middelburg vara sevärd, men vi vill gärna komma litet längre, så vi stannar bara till helt kort vid en båttillbehörsaffär (till skillnad från Erlandsons Brygga därhemma har den holländska kollegan faktiskt en riktig brygga att förtöja vid) och köper årets upplaga av farledbeskrivningen för ”Staande Mastroute”. Visserligen har vänliga holländare vi tidigare träffat redan skänkt oss kartor med information för rutten, men vi tycker att årets upplaga kan vara värd att ha, då den innehåller den senaste informationen om alla broöppningstider.

Efter ett par timmar kommer vi till Veerse Meer, ursprungligen en arm av Schelde-deltat men som numera är en damminnesluten insjö. Där stannar vi ett par timmar i den charmiga och dockskåpssöta byn Veere för litet sightseeing. Veere är fullt med turister och mitt i byn har man arrangerat någon slags hästutställning kombinerat med tornérspel. Vi kikar på de vackert utsmyckade hästarna med flätade manar och svansar och passar också på att äta en typisk holländsk snabblunch – friterad fisk från ett gatukök. Inte helt fjärran från britternas fish & chips, ungefär lika gott och minst lika fiberrikt, fettsnålt och nyttigt...

Sedan går vi vidare längs Veerse Meer. Det är ju lördag, varmt och fint väder så sjön är fylld med osannolikt många segel – alla holländare med båt verkar vara ute! Mot kvällen ser vi en av de iordninggjorda kostnadsfria övernattningsplatserna för fritidsbåtar som holländarna så generöst kantar sina inre vattenleder med. Här har man anlagt några bryggor vid en liten artificiell ö, med prydligt klippta gräsmattor, en grillplats, soptunna och en Bajamaja. Vi nosar oss försiktigt ut från den bojade farleden, här är det väldigt grunt, knappa 2 meter och går mot ön. Efter att ha passerat ett litet sjömärke på fel sida och mjuklandat i en dybank hittar vi så småningom rätt och kan förtöja, med knappt 1 dm under kölen. Den lilla hamnen blir snart full av övernattande båtar, förutom holländarna ser vi många belgiska båtar. Tydligen har många belgare sina båtar permanent här kring Schelde-deltat, där det finns skyddade vatten att segla i till skillnad från deras egen tråkiga och oskyddade sandkust.

Nästa dag fortsätter vi över de olika armarna och vikarna i Schelde-deltat. Landskapet är flackt och ganska oinspirerande och vattnet mestadels väldigt grunt utanför de bojade farlederna. Trafiken är tät, förutom alla söndagsseglare går här en intensiv kommersiell trafik med både stora flodpråmar och havsgående lastfartyg. Vi passerar flera broar och några slussar, vår väg går omväxlande i tidvattenslösa innervatten och omväxlande i öppna havsvikar. När vi kommer till den lilla hålan Willemstad beslutar vi oss för att stanna för natten. Willemstad har flera andra seglare rekommenderat och vi krånglar oss in genom den smala, smala kanalen in till den helt osannolikt trånga inre hamnbassängen där vi förtöjer utanför en stilig Grand Banks motorbåt med ett trevligt holländskt par ombord. Willemstad är precis lika putti-nuttig som man förväntar sig av en litet större holländsk by. Där finns den obligatoriska väderkvarnen (komplett med satta segel och roterande vingar) och trappstegsgavlarna på husen som lutar än hit, än dit och varje kvarter är omgärdat av små, små kanaler. Vi promenerar runt, kikar och avslutar dagen på en trevlig och prisvärd restaurang.

Norr om Willemstad upphör Schelde-deltat och vi går in i de egentliga kanalerna. Här i söder, i närheten av industri- och hamnstäder som Rotterdam, är kanalerna stora och breda med en intensiv pråmtrafik och vi passerar många industrier och kommersiella hamnanläggningar. Så omgivningarna är inte särskilt upphetsande utom i de gamla städerna Dordrecht, Gouda och Haarlem som vi besöker i tur och ordning.